http://www.vikingatider.se/

VikingaTiders runsten huggs av Patrik Söderberg som är en professionell runstenshuggare. Runslingan, ornamentiken samt runraden är framtagna av Anna Lindkvist, pedagog på VikingaTider. Granskning av ortografi och typografi, dvs. stavning och utformning av runorna, har gjorts av FD, TL, universitetslektor Per Stille som är verksam vid Växjö Universitet, Institutionen för Nordiska språk. Stenen är skänkt av Jan Åkes Entreprenad i Kävlinge.




Under vikingatiden fanns inga skriftliga normer för hur man fick skriva. Det var runristaren själv som formulerade orden genom att ljuda sig fram. Likaså kan utseendet på runorna också skifta mycket där den enskilde ristarens handstil syns.
Den vikingatida runraden består av 16 st runor och den kallas för Futhark efter de sex första runorna. Varje runa kan ha betydelsen av ett eller flera olika uttal, ljud dvs. dagens bokstäver. Så att läsa och förstå en runsten kan många gånger vara svårt.


f u th a r k h n i a s t b m l R
v o dh o g gh j ä d p
w ng e nd mb
y ä
ö

Budskapet på en runsten, består av en minnesformel vilken följer ett relativt fast mönster.
Först anges den eller de personer som beställer minnesmärket. Därefter kommer minnes-handlingen, exempelvis ”lät resa stenen”. Uttrycket ”till minne av” kommer fram i orden efter eller at. Därpå följer namnen på den eller de personer som minnesmärket är ägnat åt.
Utöver minnesformeln finns även stenar med en tilläggsformel. Dessa stenar är intressanta för att de ger information utöver släktskap och andra närmare förhållanden mellan de nämnda personerna på stenen. Ofta omtalas att någon dött utomlands, att någon äger en egendom eller bygger en bro för den som dött.
Vår nytillverkade runsten väljer vi att placera kring 980-1000 tal. Den har både en minnesformel och en tilläggsformel. Stenen talar om att:
Orm och Ylva satte denna sten efter sin fader Gunnar och efter hans felaga Sigmund. De dog i England.
Korset på vår nytillverkade runsten talar om att detta kan ha varit kristna vikingar som reste stenen eller att de omkomna varit kristna. I Löddeköpinge har vi en tidig kyrka, stavkyrka, från 1000-talets första hälft, så korset på stenen anser vi stämmer väl in i tidsperiod samt med samhällets förändringar.


VikingaTiders nytillverkade runsten

Ordet felaga förknippas med betydelsen kamrat, ett broderskap som var uppbyggt kring ett starkt kamratskap.
Själva runslingan, ormāla, som det omtalas på en gotländsk runsten, avtecknas som en orm eller som en drake. Ormen har ofta en tunga men saknar fötter och öron. Draken har i sin tur både fötter, öron, nosflikar, stora ögon och tänder. På vår sten blir avbildningen en blandning av både orm och drake, vilket förekommer på flertalet tidsenliga runstenar.

Vår sten invigdes med en ceremoni vid Landnamadagarnas slut. Jan Åke Andersson döper här stenen i mjöd efter att den blivit välsignad av Sejdman Kluve och häxan Eta, allt till tonerna av Ars Ultima.