Results 1 to 2 of 2

Thread: Lundmans folkstammar

  1. #1
    Funding Member
    "Friend of Germanics"
    Skadi Funding Member


    Join Date
    May 2004
    Last Online
    @
    Ethnicity
    Flemish
    Country
    Flanders Flanders
    Gender
    Posts
    5,484
    Thanks Thanks Given 
    0
    Thanks Thanks Received 
    17
    Thanked in
    14 Posts

    Post Lundmans folkstammar

    ”Sveriges etnogeografi” handlar mycket om blodgrupper, eller rättare sagt blodgener. Lundman indelar världen i tio ”stormråden” på basis av p, q och r-frekvens.

    1. PA = paleoatlantiska
    2. GR = germansk-romanska
    3. M = mediterrana
    4. AA = afro-arabiska
    5. M = melanesiska
    6. AP = australiskt-storpolynesiska
    7. SA = storasiatiska
    8. J = japanska
    9. 9 = beringsfolken
    10. I = indiska

    Om blodgenernas tolkning skriver han följande i ett senare arbete (”Jordens folkstammar”, 1988).

    Detta om ABO-systemets %-fördelningar. Nu till deras tolkning. De är som sagt viktiga genom den säkra och lätt beräknade arvgången och mutationernas (åtminstone så gott som helt) fullständiga frånvaro. Korrelationen till andra egenskaper är knappt kända. Det är därför naturligt att de genom många århundraden är säkra ”ursprungsbeteckningar” för olika folkgrupper. Zigenarna behåller sin NV-indiska fördelning (med bl a mycket q) så länge de är oblandade, ättlingarna till de på 1200-talet till Ungern från Centralasien invandrade turkiska kumanerna sin (f ö liknande q %). Detsamma gäller ungefär samtidigt från Rhen-trakten till Siebenbürgen komna tyskar (här mycket litet q) – och våra ca 1600 till mellansvenska finnmarker inkomna rätt q-rika finnar. Gränsen mellan tyskar och slaver var härvidlag ännu rätt skarp omkring 1900, från Östersjön söderut mot Donau osv.

    Alltför långt tillbaka i tiden kan man dock inte vänta en dylik konstans, ty inom små människogrupper – och det var ju de flesta i forntiden – kan slumpvisa förskjutningar ( sk genetical drift) ske, som ibland i långa loppet blir betydande. Detta märks också ofta hos små isolerade grupper i nutiden, på avlägsna öar, i fjälldalar, ja i Norrlands skogar. Här har allstås likheter och olikheter med andra grupper ringa betydelse. Därför säger då en mer eller mindre nära överensstämmande blodgruppsfördelning föga, särskilt om respektive stammar bor långt från varandra – under det en större olikhet i detta fall åtminstone rycker ett gemensamt ursprung mycket långt tillbaka i tiden.

    Ett par kommentarer till ”storområdena” bara. Paleoatlantiderna el på svenska tydalsrasen (Cro magnon-ättlingar) är endast rester som återfinns bland irer, islänningar, basker, berber, på Kanarieöarna, i Donaudeltat och i Dalarna. Den germansk-romanska gruppen som inkluderar nordiska och (väst-) alpina rasen visar att alpina rasen utvecklats ”på stället” från den urnordiska och inte härstammar från Asien som man trodde tidigare. (Lundmans östalpina ras, som annars räknas till östbaltiska rasen eller helt enkelt som en blandras, hör dock inte hit.)

    Blodgruppsområden: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/blodgruppsomr.jpg

    Blodallel p: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/blodallel_p.jpg

    Blodallel q: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/blodallel_q.jpg

    Blodallel r: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/blodallel_r.jpg

    De viktigaste nordiska populationerna i Sverige representeras som sagt av, göta-, västmanlands- och hälsingetypen (de båda sistnämnda ibland sammanförda till en, trönder- el sveatypen). (Karta över antropologiska regioner skickade jag för något år sedan, säg till om du inte har den kvar.)

    Typer 1: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/typer_1.jpg

    Typer 2: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/typer_2.jpg

    Götatyp: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/goeta.jpg

    Västmanlandstyp: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/vaestmanland.jpg

    Hälsingetyp: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/haelsinge.jpg

    Lundman tänker sig förhistorien som följer. (”Raser och folkstockar i Baltoskandia”, 1946)

    Vi sammanfatta nu det här ovan sagda under historiska perspektiv. Då vår uppgift ju huvudsakligen är att behandla de aktuella förhållandena, måste detta dock bli helt korfattat, särkilt som ju anknytningarna till historiskt material i mycket äro så osäkra, och den nutida betydelsen av smärre förskjutningar under historisk tid ofta äro ytterst osäker. (…)

    Utbredningen är av de relativt mer småväxta stockarna, måste man, även oberoende av eventuella arkeologiska rön, anse som en tydlig restutbredning både i Skandinavien och Finland. Jag förmodar därför, ehuru med stor tvekan, att de utgöra återstoden av tidigare förhärskande, men numera undanträngda folkelement i Baltoskandi. – Vi kunna tänka oss, att de första invandrarna som efter landisens avsmältning kommo från sydväst över de danska öarna, voro tydalingarnas och norsk-alpinernas förfäder och de från sydöst vandrande ev. sydlapparnas. Tänk om trots allt, de mer mongoloida nordlapparna också äro så gamla att de gå tillbaka på komsa-kulturens bärare (sannolikt äro de dock senare, sannolikt med norsk-alpiner uppblandade, inkomlingar från Ishavskusten). – Ättlingarna till samtliga dessa typer äro fortfarande med eller mindre brunetta, något annat kunde de knappast heller då för tiden varit i dessa trakter med den då starka instrålningen och reflexionen i isfältens närhet.

    När så isen smultit bort kommo rätt snart efter dem söderifrån blonda stammar, tydligen redan nu uppdelade på en lågskallig grupp från söder över Danmark, västmanlandstypernas förfäder, och en högskallig från sydost över Karelska och Aunus-näsen, förfäder till de nuvarande savolaxinerna (tavastinernas urhem torde däremot legat ungefär vid Peipus). Alla dessa grupper vore jägare och fiskare.

    Först sedan kommo åkerbrukande stammar med relativt högre kroppslängd (eller åtminstone anlag till sådan). Även här har vi en sydvästlig lågskallig grupp, som senare bildat götatypen, och en baltisk, mer högskallig grupp, aistinernas förfäder. Till de sistnämnda hörde väl också de stridsyxfolk, som över SV Finland och Åland gingo över till östra Sverige. En annan grupp stridsyxfolk trängde från Mellaneuropa ut på jylländska halvön, ännu andra åter, obetydligt senare, över Skåne in i västra Skandinavien, där de småningom mötte den östra strömmen. Den äldre befolkningen kuvades. Att trots dessa översvämningar av stridsyxfolk människorna i västra Skandinavien fortfarande äro så lågskalliga intränglingarna från sydöst snart försvunno i massan. I östra Sverige och norrut mot Tröndelagen däremot voro de högskalliga stridsyxbärarna visserligen också i mindertal, men dock relativt något talrikare gentemot den lågskalliga urbefolkningen. Här uppkom nu den (dock endast) något höskalligare tröndeytpen. I Finland däremot, där även urbefolkningen måste vara högskallig, framkallade ju däremot eventuella blandningar med denna ej någon minskning i huvudhöjden på de invandrande urindoeuropéerna.

    En hel de av de äldre skikten i Skandinavien drevos ock från de lättillgängligare och för nykomlingarna mer eftersträvansvärda bygderna i väster och öster längre in i det inre, där de nu utgöra västmanlandstyperna. I sin tur trängde dessa senare in tydalingarnas förfäder ännu längre in i det inre. Att döma av en del uppgifter i de norsk-isländska ättesagorna tyckas dessa tydalstyper ännu under vikingatiden delvis varit i någon mån etniskt särskilda från nordbor. (…)

    De redan förut i de norska kusttrakterna boende tydalsliknade typerna drevos däremot ut i det yttersta kustbandet, där de (kanske genom ensidig näring) småningom brakymofiserades till strandiner (någon liknade utveckling har tydligen ägt rum här och där på de danska öarna). Att strandiner knappast förekomma utmed kusten till den egentliga Tröndelagen (ungefär från Molde till Namsos) torde bero på att de förmodligen i rätt sen tid (möjligen först under järnåldern) från sydöst (Ö. Svealand och S. Norrland?) invandrade, eller åtminstone med dylika invandrare förstärkta trönderna då gjorde rent hus även utmed själva kusten. Trycket inifrån mot kusten blev m. a. o. här så starkt, att den strandina ”bården” brast!

    De båda lapska huvudstockarna tänker jag mig uppkomna genom blandning mellan strandiner (eller deras förstadier) och österifrån kommande grupper, för sydlapparnas del något slags högskalliga wjatkiner från mellersta Ryssland ( i ancylus-tid?), för nordlapparna (ev. med samojeder besläktade), något senare utmed Ishavskusten invandrade primitiva mongolider.

    Härmed skulle huvuddragen av Skandinaviens antropologiska geografi redan vara given i och med stenålderns slutskede. Fimbulvintern skulle då endast ha framkallat smärre folkförskjutningar (…) och en allmän folkminskning, men varken helt ommöblerat eller utrotat de sedan halvtannat årtusende i sina bygder fastrotade stockarna. – Det sagda är visserligen mycket osäkert, men stämmer för bra med de arkeologiska förhållandena för att kunna förbigås med tystnad.

    ”Aistonordisk” syftar på den högskalliga, vitblonda östnordiska typen som var utmärkande för urindoeropéerna och typisk för sin kombination av västeuropeisk långskallighet och östeuropeisk högskallighet. Den existerar knappast längre i oblandad form, ”närmast besläktad” är den svenska hälsingetypen (även kallad västbaltisk ras - lång, blond samt hög- och mellanskallig). ”Strandiner” är detsamma som norska kustrasen. Wjatkiner (el volgider) är en nordisk (och östbaltisk) urras i Ryssland. Den existerar knappast heller längre i oblandad form.

    Ang detaljutbredningen av de svenska grupperna har den givetvis fullbordats senare (t ex Bergslagen under medeltiden). De historiskt viktiga anholt- och borrebytyperna (som inte nämns här) hänför sig (åtm anholttypen) till klockbägarfolket som kom närmast från Spanien men ytterst från Mindre Asien att döma av rasen (sk armenid ras, besläktad med dinThora rasen). Anholttypen är särskilt vanlig i Danmark.

    Anholttyp: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/anholt.jpg

    Tattare/resande (som inte heller nämns här, men som Lundman ägnat en del uppmärksamhet) är enkelt uttryckt en zigensk/romsk-svensk blandgrupp (dvs inte 1800-talets tältzigenare, utan de första på 1500-talet). Intressant nog assimilerades zigenarna själva (och har ”kommit sig rätt väl upp” som Lundman uttrycker det) medan deras nomadiserande livsstil övertogs av kriminella svenskar. De utgör givetvis ingen rasgrupp men uppvisar ibland vissa kännetecken, bl a utskjutande nacke (”busnacke”).

    Busnacke: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/busnacke.jpg

    Tillägg om tydalsrasen: ”Med dessa mer eller mindre högväxta långlågskallar (västnordiska rasen, min anm) kunna de mörka, primitiv-cromagnida tydalingarna ej räkna allt för nära släktskap. Deras avskiljande från den nordiska rasens cromagnida grupp måste i huvudsak skett före de högskalliga urindoeuropéernas inbrytande i Skandinavien. Även om de nu oftast äro mycket uppblandade betraktar jag dem dock som tillhörande en särskild ras.

    Tydalstyp: http://upl.mine.nu/uplfolders/upload2/tydal.jpg

    Man får alltså tänka sig nordiska rasen som ganska brokig. Att den ”germanska” (götiska) typen (som tydligen utdanats i Sydskandinavien under bronsåldern) kommit att framstå som urtypen beror väl på dess explosionsartade utbredning under folkvandrings- och vikingatiden. På det övergripande planet är det tre nordiska underraser man får lära sig skilja på: Den högskalliga östnordiska (repr av urindoeuropéerna), den skandonordiska och den fäliska. (Gränserna är givetvis flytande både inåt och utåt.) För Sveriges del har tydligen den urindoeuropeiska östnordiska typen varit framträdande men så småningom uppsugits. I sveapopulationen var den vanlig ännu på medeltiden att döma av gravfynden.

  2. #2
    Senior Member
    Join Date
    May 2004
    Last Online
    Wednesday, January 13th, 2010 @ 11:43 PM
    Ethnicity
    German
    Gender
    Age
    35
    Occupation
    Webmaster
    Posts
    788
    Thanks Thanks Given 
    0
    Thanks Thanks Received 
    2
    Thanked in
    2 Posts

    Post Re: Lundmans folkstammar

    I would really like to view these images, but they don't seem accessible.

    I may know some of them from one of Volksdeutscher's contributions already, but not all.

Bookmarks

Posting Permissions

  • You may not post new threads
  • You may not post replies
  • You may not post attachments
  • You may not edit your posts
  •