PDA

View Full Version : "Skräcken för terrordåd är befogad"



Oskorei
Tuesday, October 19th, 2004, 11:54 AM
Skräcken för terrordåd är befogad

http://www.dn.se/content/2/c2/10/vinjett_nyheter.gifUtblickhttp://www.dn.se/content/1/c4/16/62/albonsbengt.gifBengt Albons (bengt.albons@dn.se)Efter 11 september. Under ett halvt sekel fruktade världen ett förödande kärnvapenkrig. Nu är vi rädda för terrorattentat. Oron är befogad - terrorhotet har aldrig varit större och terroristerna har initiativet.


Efter det kalla kriget har terrorism blivit det allvarligaste globala hotet. Förändringen av det säkerhetspolitiska landskapet har skett snabbare och mer radikalt än tidigare förändringar i världshistorien, anser den amerikanske terroristexperten Steven Simon. Han arbetade med terroristfrågor i president Bill Clintons nationella säkerhetsråd och verkar nu som forskare vid tankesmedjan Rand i Washington.

- Initiativet i den kamp som pågår ligger hos terroristerna. Det beror på att den liberala demokratin saknar en strategi för att möta terrorismen. Det finns inte tillräcklig enighet mellan regeringar om vad problemet är och när politiker enas om problemen så finns det ingen samordning om hur de ska besvaras. Ingen har riktigt fingret på problemet, säger Steven Simon i samtal med DN.

Finns det då risk att västvärlden lider nederlag i kampen mot terrorismen?

- Om vi inte kan komma överens om en strategi och genomför den så kommer vi naturligtvis att förlora, svarar Steven Simon.

Skräcken och oron för terrorn sprider sig snabbt i både USA och Europa, särskilt den terror med massmord och massakrer som blivit kännetecken för extremistiska islamister. De fasansfulla morden på skolbarn i ryska Beslan har fastnat på näthinnorna mer än tidigare terrordåd.

En läsare som beskriver sig själv som "en uppskakad och orolig tvåbarnsmamma" skriver i ett brev till DN att terrorismen skrämmer henne. Hon undrar vad som händer om ett terroristdåd inträffar i Sve-rige.

"Vad har vi att sätta emot? Vem och vilka ställer upp på oss?", undrar tvåbarnsmamman och kommer själv med förslag:

"Amnesty använder pennan. FN stödjer fredsaktioner med förhandlingar. Krigsapparaten och underrättelsetjänster bekämpar terrorismen. Ledare världen över visar sitt stöd med personal, material och pengar. I krislägen vill man att det finns en bättre fungerande terrorismbekämpning än i dagsläget."

Hon beskriver just den typ av samordnade åtgärder som Steven Simon efterlyser. Han säger att rädslan för terrorism är befogad och att ett av terroristernas syften är att utså just terror och fruktan. Men deras främsta avsikt är att förnedra och bestraffa.

- De dödar så många som möjligt för att förnedra fienden. De gör ingen skillnad mellan stridande och ickestridande, alla anses vara fiender och därmed legitima mål.

Att terrorister, som i Beslan, mördar barn är enligt al-Qaidas propaganda ett svar på att muslimska barn dödas av judar och kristna.

Enligt Steven Simon har det länge funnits länkar mellan den arabiska delen av al-Qaida och den tjetjenska rörelsen. Rebellrörelsen i Tjetjenien har "qaidaiserats". Det händer på andra håll i världen också och medför att lokala rörelser blir mer våldsamma.

- Det finns ibland, som i Tjetjenien, band mellan en lokal rörelse och den kvarvarande hierarkin i al-Qaida. I andra fall ser lokala grupper sina problem som knutna till al-Qaidas globala frågor. Al-Qaida är oerhört betydelsefullt som ideologi. Samtidigt kopplar de ihop ideologisk propaganda med taktisk vägledning: "så här gör du för att döda".

Trots att terrorismen är det farligaste hotet har Europas länder och regeringar inte riktigt tagit itu med problemen, anser Steven Simon.

Han påpekar att den muslimska befolkningen i Europa redan är stor och snabbt växande och att andelen personer under 25 år är betydligt större bland muslimer än andra befolkningsgrupper i Europa.

- De yngre muslimerna har svårt att identifiera sin samhörighet. De är uteslutna ur det omgivande kristna samhället och har svårt att relatera till sina föräldrar. Ibland är de osäkra i sitt språk och känner sig inte hemma i moskén. De kan lockas till den "hårda" islam som sprids på kaféer och på webben. Dessutom kommer imamerna från länder utanför Europa och saknar europeiska värderingar. Om man kopplar det till att muslimer är kraftigt underrepresenterade i europeiska parlament, att de har lägre inkomster och svårare att få arbete så inser man att Europa har problem, säger Steven Simon.

Han efterlyser en strategi och en samverkan där man tar hand om "bråkmakarna" utan att stöta bort muslimer från det europeiska samhället.

- Européerna måste vakna upp, se muslimernas problem och integrera muslimer i sina samhällen. Det är en svår utmaning för ett antal länder i Europa.

Före terrorattentaten mot USA för tre år sedan trodde de flesta experter att muslimska terrorister bara använde Europa som bas och att de därför inte skulle "kacka i eget bo". Det visade sig vara en felsyn, säger Steven Simon. Efter 11 september 2001 upptäcktes en rad konspirationer bland terroristceller i Europa och att terrordåd planerades mot mål i Europa.

Sedan dess har fundamentalistiska muslimska terroristgrupper utfört dåd med massmord som syfte i Madrid och Istanbul. En rad andra dåd har kunnat avstyras i Storbritannien, Frankrike och Belgien.

Det så kallade kriget mot terrorismen har inte resulterat i färre terrordåd. Gareth Evans, som är ordförande för International Crisis Group med högkvarter i Bryssel och 19 fältkontor, konstaterar tvärtom i ett tal att "det mest synliga resultatet av kriget mot terrorismen är mer krig och terror".

"Den sorgliga verkligheten tycks vara att alla våra viktigaste städer är lika sårbara som någonsin, att terroristernas förmåga att skapa förödelse är lika stor som någonsin, att internationellt samarbete är lika svagt som någonsin och att internationella politiska prioriteringar är lika missriktade som någonsin", sade Gareth Evans.

Även andra europeiska och amerikanska experter har den senaste tiden omvärderat utfallet av kriget mot terrorismen och konstaterat att terroristnätverket al-Qaida, trots att många av dess ledare och fotsoldater dödats eller tillfångatagits, i stort sett har lika stor operativ förmåga som före den 11 september 2001.

"Det finns inga bevis för att nivån på terroraktiviteten minskat eller att någon åtgärd i något land resulterat i en minskning av antalet terrorister", skrev den amerikanske forskaren Anthony Cordesman nyligen i Financial Times. Tvärtom har krigen i

Afghanistan och i Irak lockat till sig ett ökat antal terrorister, anser Anthony Cordesman och lägger en stor del av skulden på president George W Bushs politik.

I Sverige har inga terrordåd med knytning till islamistisk fundamentalism genomförts. Enligt Säkerhetspolisen (Säpo) finns det ett antal personer i Sverige som genomgått utbildning i läger i Afghanistan som styrts av al-Qaida, men det är inte ett brott.

Den folkpartistiske riksdagsmannen Johan Pehrson, som är ordförande i riksdagens justitieutskott, säger till DN att det finns "levande celler i Sverige" som sympatiserar med och ekonomiskt stödjer terroristgrupper. Det handlar om "ett antal personer som sysslar med finansiering" av terrorism och som finns spridda över landet.

- Man måste hålla de här grupperna i schack, annars kan det hända samma saker här som i Madrid där sympatisörer snabbt blev uppdragsutförare, säger Johan Pehrson. Han tillägger att han är oroad över "en radikalisering av muslimska unga män" i Sverige.

Magnus Norell, terroristexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), bekräftar uppgifter om att sympatisörer i Sverige samlat in pengar till palestinska och tjetjenska organisationer och att en del av de pengarna kan ha använts till att finansiera terrorism.

- Jämfört med Frankrike och Storbritannien rör det sig om nålpengar, säger Magnus Norell som inte känner till några aktiva terroristgrupper i Sverige.

Riksdagsmannen Johan Pehrson anser att den svenska regeringen inte tar terroristbekämpningen på allvar.

- Det finns en total oförmåga och en naiv inställning hos regeringen när det gället terrorism. Ingenting har gjorts under de tre år som gått sedan terrordåden i USA, säger Johan Pehrson. Han vill att regeringen ska samordna arbetet med att bekämpa terrorism mellan olika myndigheter som polis, tull och militär.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=309526