PDA

View Full Version : NBP



Deling
Sunday, April 18th, 2004, 12:36 PM
"In other words, National-Bolsheviks - unlike most brain-dead Marxists - believe history is more than a record of class war?"

Of course. The essence of National-Bolshevism is Geopolitics, which I guess you already know, and with it the clashes between interest groups (classes, fractions, states) and between collectives (nations, folk, races). NB doesn't deny that there are and have been class struggles, but doesn't base its world-view from that kind of struggle, but from ALL SORT OF STRUGGLE. (Fr.o.m nu skriver jag på svenska, orkar inte med engelskan).

Exempel från NBP-manifestet 'Nationalbolsjevikernas vilja':

"1. The National-bolshevik wants to become the Creator of the New World. That's in principle. Not to restore any boring historical justices, not to give people back something stolen but to create a new world and to put his great party - the NBP - in the center of this new world."

Rättvisor är för NBP (nu talar vi om den ryska varianten: europeisk NB är uppdelad i två falanger, en semi-fascistisk semi-marxistisk som är schizofren och försöker imitera ryssarnas NB, och en brun falang med röda nyanser, t.ex Yockey, Strasser) något ahistoriskt och idiotiskt: man föds inte med rättigheter, man tar dem. I NB's geopolitiska världsåskådning är kampen vad som driver historien, inte klasskampen enbart:

"4. The National-bolshevik rejects with contempt the thousand-year people' rights to lands, areas. "But our forebears have been living here for thousands years!" "Yeah, about thousands years, aren't they bored? It's enough, you've lived for too long. We will live here the next thousand years!" Only that people, which is ready to protect its land here and now is worthy to be its owner. It will be impossible to hide behind the wide ancestors' backs in the New World the NBP is fighting for."

För NBP har det ingen betydelse om Sverige blir afrikanskt, om vi svenskar inte kan stå upp mot det. NB är egentligen anti-tradition, progressivistiskt, i detta avseende. NB bryr sig inte om kulturer och traditioner, enbart för de varit just traditioner, utan är väldigt futuristiskt och framstegsinriktat. NB's revolution är en utveckling av samhällets alla företeelser.

"8. Now two main slogans are inscribed on the NBP flags: Nation and Freedom. "... for the majority of people a scanty increase to their salary in rubles and dollars is important. Only for the minority an increase to freedom and opportunities to involve their aggression is necessary. That's why we will make our civilization orient to the aggressive minority..." (E.Limonov) Freedom for national-bolsheviks is craving to get out limits fixed by modern police-prosecuted civilization. It is an escape from the prison as a matter of fact. It is healthy striving of a free wild animal not to let domesticate it and close it in a cell. The police-prosecuted International that suppresses all the centers of revolts on the planet with solidarity is our most real and ominous enemy today. It wants to destroy physically, to exterminate us, the NBP."

För NBP är revolution inte en majoritetens folkresning, utan förtruppselitens kamp. Och historiskt har NBP rätt: Lenins bolsjeviker var endast 13,000 man inkl. stödpartier när revolutionen genomfördes 1917. Dessa 13,000 hetsade mångtusen att resa sig. NBP fungerar ungefär som detta gamla bolsjevikparti, underjordiskt organiserat och med fler hängivna medlemmar än Lenin hade. NBP tror inte att ett proletariat, ett utvalt folk, en intelligentsia eller medveten ras genomför maktskiftet, utan vissa INDIVIDER: individer som är överutbildade utan att känna sig hemma i systemet, konstnärer och poeter, den rotlöse företagaren, de misslyckade medelklasskaror som söker ett svar på sitt öde.

Allt kan sammanfattas i Eduard Limonovs och Alexander Dugins gemensamma deklaration vid bildandet av NBP 1994:

"Thousands years of Russian national traditions will flow together with the ideas of social justice and social equity in the National-Bolshevik movement. A perverted and mutilated during the last 70 years of our history the ideas of social justice for all ("communistic"), nevertheless shall always summon a lively response in the hearts of Russian people, which has historically developed from the peasants communes, from peoples collective, - "world".

By naming one of two ideologies - Bolshevik, we aim to avoid the compromised by rascals and traitors word "communism"."

Läs www.limonka.net: där finns alla svar på vad NB i rysk tappning är för någonting.


Do you have any comments to Francis Parker Yockey's view of Marxism?
http://www.solargeneral.com/SG/imperium/imp10.html

Egentligen inte. Yockey har ju rätt! Dock vill jag fylla i några punkter där jag anser att han har missat. Marxism är i sin teori en ren och skär skrivbordsproduktion utan större kontakt med verkligheten. Marxism kan tolkas, liksom alla andra religioner, på dussintalet sätt (Se bara hur KPML(r) ser på nationen, i kontrast till andra vänstergrupper, med utgångspunkt från ett citat i Manifestet) och bör i dagens värld, där proletariatet i Marx mening dog ut för runt 100-110 år sedan, vara ett fossil från det romantiska 1800-talet. Dock så kan man inte förkasta marxismen som fenomen: trots sin efterblivenhet så fick den genomslag i hela den underutvecklade världen (marxism/kommunism/socialism är trots allt 'fattig mans nationalism', skulle det visa sig), och dess idéer är till viss del giltiga idag (dock så är marxismen som teori inte alls giltig): klasser i dagens Europa har defragmenterats till en soppa som kan kallas 'klasslöshet', men som egentligen inte är något annat än ett nytt proletariat. Ett proletariat definieras som 'en man som inte har något att förlora än sina bojor': d.v.s en dagspenningarbetare som lever ett storstadsliv som vagabond och är beroende av olika jobbtillfällen hela tiden för att överleva. När klasserna i sitt forna skick brutit upp, har istället klasslösheten format ett proletariat! Idag är det, till stor del, kortvariga och 'flexibla' jobb som gäller (s.k "ökad rörlighet på arbetsmarknaden"), vilket är IT-samhällets analogi till dessa dagsarbetare som porträtteras i Vogelströms 'Mina drömmars stad'. Och ironiskt nog har den andra delen (som Marx/Lenin m.fl karaktariserar som 'progressivt(medvetet), revolutionärt proletariat') av det forna proletariatet, fabriksarbetarna, blivit inte längre utsugna, piskade och fattiga; utan högavlönade och högutbildade. Detta, de klasslösa tillfällesarbetarna och den moderna fabriksklassen, är de enda (motsägelsefulla) analogierna till marxismen.

Sedan är det en sak till: marxismen har en ganska livlig tradition bakom sig. Tycker du ska läsa en bok som finns på de flesta svenska bibliotek, 'Socialismens historia', som behandlar de kommunistiska tankarna från Antiken till Marx. Marxismens idétradition är antik epikurism/hedonism, och arvet från de kristna 'kommunisterna' (Johann Hus i Böhmen, 1500-tal; Winstanley i puritanska England, 1600-tal), som i sin tur härstammar från kristen testuggning: arbete är jobbigt för att arvssynden fortfarande behärskar människan, men när människan erövrat sig själv (genom syndfritt levene) så försvinner synden och guds syndfria (vilket innebär att arbetet inte är en börda, utan något 'befriat'. Jämför detta med Marx' teori om 'alienerat' arbete, och att arbete inte är 'alienerat' i det kommunistiska samhället) samhälle uppenbaras där alla människor är guds lamm (d.v.s: 100% jämlika). Marxismen är till sin idévärld en materialistisk testuggarreligion (eller fortsättning) på biblisk dogmatism. Därför anser jag att marxismen till sitt väsen är mer ett påfund ur västerländsk idétradition än 'mosaisk', som Yockey hävdar.

Oskorei
Friday, April 23rd, 2004, 05:41 PM
Därför anser jag att marxismen till sitt väsen är mer ett påfund ur västerländsk idétradition än 'mosaisk', som Yockey hävdar.
Håller med där. Marxisterna tröttnar sällan på att påpeka att marxismen är en syntes av engelsk politisk ekonomi, tysk filosofi, och fransk socialism. Ingen av dessa traditioner är nämnvärt mosaisk, och en del av marxismens attraktion för min del är just att den är den enda politiska miljö som hållit tex mervärdeteorin levande. Sen att marxismen i vissa miljöer dominerats av judar är en helt annan sak.